Om
- Pirjo Kruusi
- May 25, 2021
- 4 min read
Under åren 2019–2020 har jag gjort en hel del nytt läromaterial och mångt och mycket är lite halvvägs. Coronatiden har förstås också betytt att all (vuxen)undervisning sker på nätet och materialet måste då anpassas efter de möjligheter som finns tillgängliga. Här nedan följer en berättelse jag skrev ner på hösten 2019. Den var början till något nytt och sen dess har jag skrivit några berättelser till kring svensk grammatik. Till alla lycka hittade jag också senare en likasinnad lärare, nämligen Sara Lövestam, som bl a har skrivit sagor om grammatik. Av henne fick jag mod att fortsätta på denna väg.
***
Om
Under helgen har jag mediterat kring två bokstäver som fyller många funktioner i svenska språket. Jag har alltså gått och funderat på användningen av prepositionen, partikeln och konjunktionen om.
Vi gör om något därför att det är roligt eller för att det inte blev så bra första gången. Och om vi tappar tråden när vi håller en presentation kan vi till exempel säga: Vi tar det om från början! Ofta måste vi också tänka om och ibland omförhandla ett avtal eller till exempel en bolåneränta. Vi låter en lägenhet bli omvärderad efter en renovering. Ibland omstrukturerar vi till och med hela livet. Vi sadlar om – byter yrke, omskapar vår professionella identitet och ofta sker det via omskolning. Och omfördelningen av inkomster pratar vi om i politikens värld. Ett beslut kan också omprövas om vi till exempel tycker att vi betalat för mycket i arvsskatt. Och när det gäller ekonomin kan vi omplacera våra besparingar vid behov. När vi skaffar en hund får vi fundera på om vi väljer en omplaceringshund som behöver ett kärleksfullt hem istället för en valp. Med om försöker vi således göra våra och andras liv bättre.
När man filmar en tv-serie blir det ofta flera omtagningar. Vi ropar Omstart! när vi följer med ett studentspex och vill att en replik eller en kuplett repeteras. Omskrivningar använder vi när vi behöver komma på ett annat sätt att berätta om ett ämne. Och när vi skriver om något (betoning ligger på partikeln), till exempel ett mötesprotokoll på grund av sakfel, gör vi något på nytt helt och hållet. Vi tar en omväg när vägen framför är avspärrad eller vill helt enkelt njuta av resan och vyerna. Ibland kan vissa mönster styra våra liv och vi gör samma dumma saker om och om igen. Som för Bill Murray i den fantastiska filmen, Måndag hela veckan, samma dag börjar om, dag ut och dag in. Och om man inte lyckas ändra på omständigheterna, den situation man befinner sig i, är man väl allra oftast tvungen att göra om sig själv.
Om/På måndagsmorgonen, när jag öppnar upp kylskåpsdörren och tar fram färskpressad äppeljuice, märker jag också texten: Bör omskakas före öppnandet på burken. Sen knäpper jag upp koftan och stoppar händerna i ett par handskar för att inte bli kall om fingrarna när jag promenerar mot busshållplatsen. På bussen påminner jag mig själv om innehållet i dagens lektion - när vi talar om ordföljd har vi två alternativ, rak och omvänd. Och när vi repeterar tidsuttryck på lektionen så ropar jag till studeranden att: Kom ihåg, vi blickar mot framtiden med om! Vi ses om en kvart vid ingången! Jag reser till Stockholm om två veckor. Och vi ställer om våra klockor då till exempel vintertiden/normaltiden börjar. Från och med 2021 slutar vi kanske med denna omdiskuterade tidsomställning i EU.
Det går också bra att kompromissa hemma med om: Jag diskar om du torkar – eller tvärtom. Men om jag använder preteritum eller pluskvamperfekt och konstaterar istället att: Jag skulle nog diska om du torkade/Jag skulle nog ha diskat om du hade torkat – så spelar jag martyr och tror antagligen inte på din hjälp. Och om jag är riktigt trött på vardagens meta-arbete börjar jag kanske fundera på mina alternativ - att gifta om sig kan man ju förstås också med en annan partner. Skilsmässa skulle nog vara en omvälvande upplevelse speciellt om några barn är inblandade. Sedan sätter jagpå radion och hör Niklas Strömstedt sjunga vackert om kärleken i sin gamla klassiker Om – att han inte skulle vara någonting om inte hans käraste fanns. Nåja, kanske är det jag som borde göra en omtolkning av situationen och omformulera mina ord och tankar. Vad händer om jag placerar verbet skulle i om-satsen på följande sätt: Om jag skulle diska, skulle du säkert torka. Då litar jag ju på att du är där när jag behöver dig, och tvärtom. Allt existerar ju i relation till något annat. Det är fråga om (livets) villkor och förutsättningar när vi använder om som bisatsinledare.
Anspråkslös kan man också vara med om, kursailla som vi säger på finska: Visst kan jag ta en kopp kaffe, men bara om du är sugen. Det går också riktigt bra att dagdrömma med om – Om jag vore rik så … / Om jag vann i lotteriet … eller om jag tror på mina möjligheter lite mer så använder jag presens istället och ropar: Om jag vinner i Eurojackpot denna vecka så adjö Finland och hejdå Sverige!
När vi talar om rättvisa och regler är om också inblandad. Om bryr sig om andra människor. Vi har t ex lagen om specialsjukvård och riksdagen röstar om lagförslag i plenum. Och vi har flera ombudsmän – dataombudsman, justitieombudsman och diskrimineringsombudsman. Vi visar omtanke, hänsyn mot andra och det behövs omtanke, klok planering, i många arbetsuppgifter. Vi tar omhand och tyvärr måste myndigheterna ibland blanda sig in i en familjs livsomständigheter och omhänderta ett barn för att skydda hen från omtöcknade vårdnadshavare. Det är fråga om samhällets vård och omsorg och det gäller att värna om det värdefulla och det goda i livet. Omtöcknad kan man också bli när något trevligt händer, eller omtumlad. Det sägs till exempel att få barn är en omtumlande upplevelse i livet.
Och i meditationens och hinduismens värld är om/aum ett mantra man repeterar och den anses vara den heligaste av alla stavelser. Ordet mantra betyder ju ursprungligen ”ljud vars vibrationer har en inspirerande effekt på sinnet”. 😊
Ps. Det finns en intressant diskussion om yoga på Yle Audio (Kulttuuriykkönen). Där sades det bl a att det i yogans värld finns en närmast magisk uppfattning om språkets makt. Alla ord som sägs högt anses vara en kreativ gärning.
Comments